Tydligt vad Sverigedemokraterna står för

Nerikes Allehanda den 17 oktober 2010

I en fördjupad debattartikel i NA den 10 oktober förklarar Jimmy Åkesson Sd:s skrämmande ideologi. Han upphöjer sig till det akademiska språkets mästare i otydlighet. Jag tänkte därför hjälpa Åkesson att bli tydligare genom att här erbjuda en översättning av hans budskap:

Åkesson menar att demokrati är bra och också mänskliga rättigheter. Demokratin – folkstyret skall dock utgå från den svenska folket. Representativ demokrati fungerar bara det utgår från ett enhetligt folk – m.a.o. från svenskarna. Åkesson menar att Alliansen tror att bara marknadsekonomi kan ge oss ett ekonomiskt hållbart samhälle och Socialdemokratin tror att det bara går genom att staten äger och planerar allt. Endast Sd har begripit att det är i en kombination av båda som det fungerar bäst. Och endast om det är ett homogent – enhetligt folk – det gäller. För människor kan enligt naturen bara känna solidaritet för det egna folket. Åkesson vill återställa folkhemmet, där folk, betyder svenskar.

Varsågod Åkesson, här med bara drygt 700 tecken istället för de säkert 10 000 som du fick i NA.

Men nu är dags att analysera vad det hela innebär och vilka ord som nu Åkesson försöker ge en helt ny innebörd och för att visa vad det är som gör det hela så skrämmande.

I Åkessons folkstyre – demokrati - handlar det om den svenska majoriteten som skall räknas som folk. Folkbegreppet liknar här snarare nazismens än arbetarrörelsens folkbegrepp - arbetarna. Därmed gör Åkesson om arbetarrörelsens begrepp folkhem till att få en helt annan och skrämmande innebörd.

Åkesson menar att utan en stark nationell och kulturell identitet bland folket så kan man inte ha en stark demokrati. Jag undrar hur Åkesson ser på de två ekonomiskt starkaste staterna i världen? USA som mångkulturellt land borde ju då rimligen var oerhört svagt demokratiskt och Kina med en mycket homogen befolkning borde ju då var mycket demokratisk.

Åkesson menar att varken Alliansen eller Socialdemokratin begripit att man måste balansera mellan marknaden och statens inflytande för att skapa ett gott samhälle. Det var redan på 1800-talet som liberalismen i Storbritannien insåg att man måste skapa en socialliberalism istället, lagstifta om bättre arbetstider och löner för att inte arbetarna skulle utnyttjas på ett grymt vis. Socialdemokratin som ideologi har redan när den skapades haft marknaden som grunden för samhället. Därav begreppet att marknaden är dräng för folket. Åkesson kommer här knappast med något nytt och revolutionerande. Han är bara en i raden som tror sig veta var balansen mellan stat och marknad skall gå.

Värst är väl ändå Åkessons försök till att omdefiniera solidaritetsbegreppet. Själva grunden för detta begrepp är alturism – osjälvisk medkänsla med andra människor. När vi har medkänsla för dem de våra och närmaste så är det inte solidaritet, utan bygger på den egna självbevarelsedriften. Det är först när vi går utanför den egna gruppen och har medkänsla som det blir solidaritet, när vi vill avstå från och hjälpa andra grupper utan tanke om egen vinning.

Med stor tydlighet visar nu Åkesson var han kommer ifrån, med grunden i socialkonservatism som han själv säger, men också med starka inslag av nationalsocialism när det gäller hans centrala folkbegrepp. Det är så sorgligt, så sorgligt, att Åkesson sitter i riksdagen.